Man brukar säga att saker kommer i klunga om tre. Har försökt ta reda på varför man säger så men har inte lyckats. Kan det bero på de tre orden ”Tro, hopp, kärlek”?
Jag har den här veckan trio på något annat, tre långa mötesdagar i sträck….Och två dagar till väntar. Vissa veckor blir otroligt mötesintensiva!
Det har i vilket fall varit varierande dagar. Det har varit möte med Coompanion Väst, en paraplyorganisation till Coompanion Skaraborg. De jobbar med rådgivning, stöd och hjälp till ekonomiska föreningar, sociala företag och mycket annat.
Budget, budget och åter budget! Ytterligare en heldag med kommunens budget. Man kan tro att det är lätt att bestämma vad man ska göra med ungefär 1,9 miljarder men så är det inte. Det är många verksamheter som vill utvecklas och vissa är lagstadgade (skola, äldrevård, huvudbibliotek) medan andra är valfria att genomföra. Det kan vara föreningsbidrag, skötselbidrag till enskilda vägar och utveckling av naturområden.
Dessutom har vi investeringar som vi vill och som vi behöver göra. Under de senare åren har det varit mycket om- och tillbyggnader av kök och byggnation av nya skolor och förskolor. Vi har fortfarande förskolor och skolor som behöver renoveras eller byggas ut så det finns med även i kommande budgetförslag.
För att kunna utveckla kommunen på bästa sätt behöver politiker och tjänstemän ha en gemensam bild om var vi är och vart vi ska. Men lika viktigt är det att vi reflekterar över hur vi gör det.
Det behöver inte betyda att man alltid är ”sams” om vad som är den bästa utvecklingen. Tvärtom skulle jag vilja säga, det är olikheterna som gör att det blir den bästa utvecklingen.
Under onsdagen har kommunledningen och presidiet i kommunstyrelsen haft en ”gemensamhetsdag” där vi diskuterat just detta – Vart är vi, vart ska vi och hur gör vi?
Några av slutsatserna är att vi måste våga tänka nytt, våga göra saker på annat sätt, samarbete över gränserna men framförallt – Att vi gör det tillsammans!