Forskning och hållbart fiske i fokus på Tjärnö marina laboratorium

Forskning och utveckling går hand i hand – även för havsmiljö och hållbart fiske. För den som är intresserad av dykning och marina miljöer är ett besök på Tjärnö marina laboratorium en unik möjlighet att ta del av aktuell forskning, praktiskt naturvårdsarbete och framtidens lösningar för våra hav.

Jag hade möjlighet att vara med på en kunskapsdag på Tjärnö, en dag som bjöd på kunskap, upplevelser och diskussioner om havets framtid. Dagen började med en tur ut på havet i strålande väder med spegelblankt vatten – en perfekt inramning för att uppleva Sveriges artrikaste havsområde i norra Bohuslän genom undervattenskameran som sänktes ner till 104 meter.

Tjärnö marina laboratorium är en del av Göteborgs universitets och fungerar som ett viktigt centrum för forskning och utbildning inom marinbiologi och havsmiljö. Här finns bland annat forskningsfartyg, laboratorier, avancerade havsvattensystem och cirka 70 anställda med hög kompetens inom marina frågor. Hit kommer både forskare, studenter, skolor och andra intresserade.

En av dagens föreläsare var professor Kerstin Johannesson, marinbiolog med lång erfarenhet av forskning kring marina ekosystem och hållbart fiske. Fokus låg bland annat på bottentrålning och den unika samförvaltningen i Kosterområdet – ett samarbete mellan yrkesfiskare, forskare och myndigheter för att bevara havsmiljön samtidigt som ett långsiktigt hållbart kustnära fiske möjliggörs.

Förändrade regler för räkfisket

Frågan om bottentrålning i marina skyddade områden är högaktuell. Havs- och vattenmyndigheten har beslutat att räkfisket i Gullmarsfjorden ska fasas ut och förbjudas helt från den 1 juli 2027. Myndigheten bedömer att fisket inte är förenligt med syftet att skydda områdets känsliga marina miljöer.

Samtidigt får räkfisket i Kosterfjorden–Väderöfjorden fortsätta, men under mycket strikta regler och endast för fiskare med särskilt tillstånd. För att få tillstånd krävs utbildning om områdets naturvärden och regelverk. Fisket sker dessutom med trålar som minskar bifångst, och samtliga fartyg övervakas i realtid med AIS-sändare.

Redan idag är trålfiske förbjudet i vatten som är grundare än 60 meter, cirka 80 procent i området har totalt förbud mot bottentrålning och stora delar av området har totalt fiskeförbud.

Från den 1 juli 2026 införs ett generellt förbud mot bottentrålning i marina skyddade områden innanför trålgränsen. Havs- och vattenmyndigheten kan dock ge undantag där fisket bedöms kunna bedrivas på ett hållbart sätt utan att skada naturvärdena.

Kosterhavet – ett unikt samarbete

Koster–Väderöfjorden sträcker sig från norska gränsen ner till Väderöarna och är ett av Sveriges viktigaste områden för kustnära yrkesfiske. Samtidigt finns det mycket höga marina naturvärden i området och är Sveriges första marina nationalpark – Kosterhavets nationalpark.

Fisket i området är huvudsakligen inriktat på skaldjur som havskräfta, hummer, krabba och räka. Havskräfta, hummer och krabba fångas främst med burar, medan räkfisket sker med trål på djupa mjukbottnar. Trålning tillåts endast på begränsade ytor och aldrig i grundare vatten än 60 meter.

Bakom arbetet står Samförvaltning Norra Bohuslän – ett unikt samarbete mellan yrkesfiskare, forskare, kommuner, länsstyrelse och Havs- och vattenmyndigheten. Organisationen bildades inför bildandet av Kosterhavets nationalpark och har blivit ett föredöme för hur olika intressen kan samverka för havets bästa.

Genom åren har samförvaltningen arbetat med utbildningar, redskapsutveckling och egenkontroll inom fisket. Forskare och förvaltare har lärt sig mer om yrkesfiske och fisketeknik, samtidigt som yrkesfiskare utbildats inom marin ekologi och naturvård.

Det är just den ömsesidiga respekten mellan olika perspektiv – forskning, myndigheter och näring – som lyfts fram som nyckeln till det framgångsrika samarbetet.

Havets framtid kräver kunskap och samarbete

Besöket på Tjärnö marina laboratorium visade tydligt hur forskning, naturvård och yrkesfiske kan samverka för att skapa hållbara lösningar för framtiden. Havsmiljön står inför stora utmaningar, men genom kunskap, teknisk utveckling och dialog är det möjligt att både skydda känsliga marina miljöer samtidigt som ett levande kustsamhälle och ett hållbart fiske kan värnas.

Tjärnö marina laboratorium är ett exempel på hur forskning inte bara stannar i laboratorierna – utan också blir en viktig del av arbetet för levande hav och hållbara ekosystem längs den svenska västkusten.

Tack för att jag fick vara med!

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *