Karola

I går var det Näringslivsbankett där företagare hyllas för sitt engagemang och för sin kreativitet. En verklig fest med mycket glädje och god mat som serverades av Wrågården.

Första priset delades ut av Rotaryklubbarna i Falköping och gick till årets UF-företag. I år var det tre företag som fick dela på äran. Alla företagen har nischat sig inom Hållbar miljö. Grattis till Greenbins UF, Compact Recycling UF och Refine UF.

 Foto: Falköpings tidning

Nästa pris delades ut av Samordningsförbundet och gick till Gyllensvaans möbler för sitt stora engagemang och positiva inställning till att ta emot människor som står långt från arbetsmarknaden och stärka deras självkänsla. Stort tack för ert arbete och grattis!

Årets tillväxtföretag tilldelades Viltmat och prisutdelare var Almi. Stort grattis Patrik Ekwall med familj.

Årets handlare blev Lotta Lund på Axel & Ebba och priset delades ut av Aktiv Handel. Grattis Lotta!

LRF utsåg Årets lantbrukare och i år gick priset till Ulf och Erica Claesson som driver en mjölkbesättning utanför Slutarp. Stort grattis!

I år var det ett nytt pris som skulle delas ut, pris för Hållbar utveckling och priset gick till Reko-ring Falköping och dess administratörer, Annika Gustafsson och Victoria Svensson. Dessa tjejer gör verkligen ett kanonjobb helt ideellt. Stort grattis och tack för ert engagemang!

Årets Rookie tilldelades Lotta Nohlgren och Anna Karlsson på Studio LA för sin verksamhet Studio LA Business support. Förutom sin frisörverksamhet jobbar de med att coacha andra företagare i ekonomi och lönsamhet. Kul när kollegor till mig blir uppmärksammade för sitt jobb. Stort grattis!

Folkets pris, Årets Falköpingsambassadör, blev Josef Assio. Genom sin medverkan i Desertmästarna har han satt Falköping på kartan på ett mycket positivt sätt. Grattis Josef!

Pris till Årets företagare gick till Anders Lantz på  LP bilar och det var en rörd Anders som tog emot priset. Priset är personligt vilket medför att man även tittar på personen bakom företaget.

Anders är en engagerad eldsjäl inom många områden och en människa som bryr sig om sina medmänniskor och samhällsutveckling i smått och stort.
Ett riktigt stort grattis Anders!

Just nu är det många invigningar och i veckan har förskolan Junibacken och vindblomman i Broddetorp invigts.

Junibackens förskola har under året renoverats och byggts till och har nu sex avdelningar. Det var oerhört roligt att se dessa nya lokaler där man jobbat mycket med att skapa kreativa lärmiljöer. Det märks att personalen är engagerad!

De har verkligen tänkt barnperspektiv inom alla områden. En sak som gladde mig lite extra är att fönstren är satta i barnhöjd, alla barn kan se ut och om de vill kan de sitta i fönstren och kolla på vad som händer utanför.

Det hade passat mig jättebra när jag var liten. Jag var frusen av mig och ville sällan gå ut, samtidigt som jag ville se vad som hände utanför. Det medförde att jag oftast stod vid fönstret med händerna på elementet…tänk om jag kunde fått krypa upp i fönstret med lite härliga kuddar och ett gosedjur istället.

Stort lycka till i era nya lokaler!

Vindblomman på Broddetorps skola invigdes med passande väder…halv storm!

När jag kom till skolan stod ett gäng killar och tjejer och kollade på en liten digital terminal. Nyfiken som jag är frågade jag om de visste vad den visade och fick genast svar.

Den visar hur mycket el vindblomman producerar när det blåser och vad vi sparar i pengar när vi kan göra vår egen el till skolan, säger barnen nöjt.

Kul att se vad barnen kan mycket när det gäller hållbar utveckling, grön energi och vikten av att vara rädd om vår värld.

Det var en häftig upplevelse när vi invigde vindblomman och alla barnen hade fått varsin liten vindblomma som snurrade för fullt när de sträckte upp den i luften. Tillsammans med vindblomman på taket gav det energi både i form av ström och nöjda barn.

Vindblomman är gjord av ett litet lokalt företag som heter Windforce  och tillsammans med aktiva ortsbor, Broddetorpsortens intresseförening, Broddetorps Vind, Broddetorps Centeravdelning och Falköpings kommun kan barnen nu glädjas åt en egen vindblomma.

Tack till alla som gjort det möjligt!

Förutom halv storm var det kraftigt snöfall och jag hade en hel snödriva i håret efter invigningen 🙂

Det här är verkligen landsbygdsutveckling, konstaterar en nöjd Niclas Fällström, landsbygdsutvecklare Falköpings kommun.

Och jag kan bara hålla med när ”Allas hus” i Borgunda invigdes igår. Det var en härlig känsla att komma in i lokalen och mötas av kommentaren – ”Det är helt fullt här idag!”.

2014 började några i Borgunda fundera på hur de skulle få till en attraktiv och ändamålsenlig lokal, både för de som bor i området men även för de som bor runt omkring.

Därefter har det varit ett gäng som jobbat och lobbat. 2016 var de inne hos oss på kommunen och berättade om sina planer och undrade om vi kunde ge ett investeringsbidrag. För att kunna söka bidrag hos Boverket måste kommunen vara en av delfinansiärerna.

När de skickade in sin ansökan till Boverket hade Boverket aldrig fått en liknande projektansökan, det var en hel pärm. Gruppen lyckades även få ner samlingslokalsdelegationen på studiebesök innan de skulle besluta om de skulle ge något bidrag.

Efter ett intensivt arbete fick de sina pengar beviljade och i mitten av november 2016 började de riva inne i huset.

Jag var där strax innan och kan konstatera att skillnaden från november 2016 till november 2017 är en riktig ”make over”! Nu är det ändamålsenliga lokaler, med senaste tekniken och estetiskt snyggt. Och bara på ett år…Det tyder på ett stort engagemang och många ideella timmar!

Under invigningen var det många tal och god mat. Maten tillagades av Arne Petersen som till vardags är kock på Stenstorps skola. Jag förstår mycket väl varför barnen är nöjda med skolmaten.

En av talarna var Agne Hansson från samlingslokalsdelegationen. Han berättade att ett så här stort bidrag som Borgunda fått är väldigt sällan man ger. Det visar på att Borgundaborna verkligen har jobbat hårt.
En annan avgörande sak var att detta är ett hus för alla och att engagemanget är stort i ”bögda”.

 Jag och FT-reportern Olof Darius på samma ställe…Nyhetsreportrarna:-)

Vad ska det vara i lokalerna då? Allt mellan vaggan och graven, svarar Anders Schönborg. Det ska vara barnverksamhet, dop, fester, konferenser, seniorverksamhet, dans och mycket mer. De första bokningarna är redan gjorda, säger han nöjt.

Som avslutning på kvällen rockade Falköpingsbandet White Water Stringband loss och den första dansen är ett faktum.

Stort tack för ert engagemang och lycka till i framtiden!

232-95…Nej det är inte ett felskrivet telefonnummer…Det är Falköpings kommuns klättring på Svenskt näringslivsranking från 2012!

2012 var vi på plats 232 och idag är vi på plats 95 av Sveriges 290 kommuner, plats 7 av Skaraborgs kommuner.
Måste även gratulera Gullspångs kommun som har klättrat 95 platser från 2016!

Idag har Svenskt näringsliv presenterat näringslivsrankingen för 2017 och det är verkligen positivt att Falköpings kommun klättrar uppåt…igen!

Från 2016 har vi klättrat 30 platser, året innan 43 platser och det är roligt att det arbete som görs inom kommunen ger resultat och att vi får nöjdare företagare.

I undersökningen finns tre områden med sammanlagt 18 faktorer som mäts. En av delarna är det sammanfattande omdömet på företagsklimatet.
Andra området handlar om kommunens service, tillämpning av lagar och regler men även attitydfrågor.
Sista området handlar statistik bland annat antal företag, nya företag och kommunalskatt.

Stort tack till alla inom kommunens verksamheter som jobbar för att möta näringslivet, privatpersoner och organisationer på bästa sätt!

De privata företagen sysselsätter 8500 personer i kommunen och ger skatteintäkter på 1,6 miljarder per år. Det motsvarar 11 400 förskoleplatser eller 3100 sjuksköterskor…Det är mycket pengar när det ställs det i relation till något konkret.

Näringslivet är en oerhört viktig del i kommunens utveckling. Det behövs engagerade företagare, företag som expanderar eller som flyttar till kommunen. Just nu har vi alltihop och det är härligt att se!

Idag kom mellan 60-70 företagare och representanter från banker och andra organisationer. Att skapa ett nätverk med olika professioner är både trevligt och utvecklande. Känslan som infann sig idag var stolthet och en vilja att fortsätta vara med och utveckla.

Det är också ett bevis att det är VI tillsammans som skapar ett gott företagsklimat och bidrar till kommunens utveckling.

Tack till alla engagerade företagare i kommunen!

Det är med stolthet som vi i majoriteten än en gång presenterar en budget och flerårsplan 2018-2020 som innehåller utveckling och framtidstro för Falköpings kommun.

Med ökade ramar för alla nämnder, satsningar för att minska arbetslösheten, gratis kollektivtrafik från 65 år, miljösatsningar, stora investeringar och bibehållen skatt för att kommunen ska utvecklas på ett hållbart sätt.

Även nästa år har vi valt att jobba med våra fyra mål;

• Ett socialt hållbart Falköping
• Ett attraktivare Falköping
• Skapa förutsättningar för ett näringsliv som utvecklas
• Kvalitén inom verksamheterna ska öka

Vi kan se att invånarantalet stadigt ökar och det har det gjort de senaste tio åren. Fram till juli hade kommunen ökat med 169 personer och har nu passerat 33 000 invånare.

Vi har företag som växer, företag som flyttar till oss och företagare som visar intresse för att flytta till kommunen. Detta beror på många saker men bland annat för att vi är en kommun som växer, vi har bra markberedskap, ett positivt bemötande och en terminal som möjliggör miljövänliga och kostnadseffektiva transporter.

Vi skapar mötesplatser som är viktiga för trivseln och kommunen har bra verksamheter som vi kan vara stolta över.

Det byggs nya bostäder vilket är en förutsättning för att kommunen ska växa och nya bostadsområden är på gång, både i våra mindre tätorter och i Falköpings tätort.

Ett socialt hållbart Falköping – utgår från alla människors lika värde, rättigheter och skyldigheter.

Det är vi tillsammans som skapar det goda livet genom att förutsättningar och möjligheter skapas för våra invånare.

Fullföljda studier är den enskilt viktigaste faktorn för att våra barn och unga ska få ett gott liv. Vi behöver göra fortsatta satsningar i tidig ålder för att minska andelen barn som inte klarar skolan.

I arbetet med att skapa en ny skolorganisationen ser man över lärmiljöer och nya arbetssätt för att fler barn och ungdomar ska nå målen. Detta är avgörande för våra barn och ungdomar men även för kommunens utveckling.

I vår budget gör vi extra satsningar på arbetsmarknadsenheten för att minska arbetslösheten. Att ha ett jobb är en stor del i människors möjlighet till att leva det goda livet.

Rikt föreningsliv och kulturliv är en viktig del av det Goda livet och vi ger i kommande budet fortsatt stöd till förenings- och kulturlivet i kommunen. Bland annat finns investeringsbidrag till Floby ryttare och Stenstorps IF med.

Samtidigt är det viktigt att kommunen fortsätter att anordna gratis evenemang som till exempel familjelördag. Det skapar mötesplatser och ökar möjligheten för fler att vara med.

Men vi behöver också fler bostäder och nya bostadsområden med blandad bebyggelse för att öka samhörighet och minska socialt utanförskap.

Ett attraktivare Falköping – innebär att vi ska stärka vår position för att bli än mer attraktiv för invånare, näringsliv och civilsamhället. Vi ska ständigt vara i framkant!

För att vara attraktiva som boendeort är det viktigt att vi har möjlighet att bo i hela kommunen och i den kommande ÖP kommer fler bostadsområden vara föreslagna.

En förutsättning för ett attraktivare Falköping är goda kommunikationer och utbyggd infrastruktur. Vi har under året jobbat med att få till tågstopp i Vartofta och utbyggnad av Västra Stambanan. Det är två viktiga delar för att stärka näringslivet och öka attraktiviteten så att fler vill bosätta sig i kommunen och det arbetet kommer fortsätta.

Vi inför gratis kollektivtrafik från 65 år, ett vallöfte från majoritetspartierna som nu blir genomfört.

Även i det här målet är kultur- och fritidsliv viktigt för oss som bor och verkar i kommunen men även när det gäller turismutvecklingen.

Skapa förutsättningar för ett näringsliv som utvecklas – det är glädjande att se att vi år efter år klättrar på Svenskt näringslivs ranking. I år kom vi på plats 95 av 290 kommuner. En förbättring med 30 placeringar!

En av förutsättningarna för ett näringsliv som utvecklas är att vi har ett gott samarbete med näringslivet och att vi inom politiken är lyhörda för marknaden.

När vi möter näringslivet får vi klara signaler på att satsningen på logistikcenter och Marjarp är en del i företagens möjlighet att expandera. Men det är även företag som väljer att etablera sig i kommunen tack vare logistikcenter och under 2018 kommer vi fortsätta utveckla området.

Under 2018 behöver vi jobba med att få till ytterligare markreserv för verksamhet för att möta nya behov inom näringslivet.

Kompetensförsörjning är en annan viktig del för att näringslivet ska kunna utvecklas. Här är Lärcenter en nyckelspelare genom att matcha vuxenutbildningen utefter kommande kompetensbehov.

Turistnäringen växer så det knakar, vi ser hur övernattningarna ökar och hur våra turistmål blir än mer attraktiva och det stärker i sin tur hela näringslivet.

Hornborgasjön ett av de turistmål som ständigt ökar, precis som Mösseberg. Under 2018 kommer vi göra fortsatta satsningar på Mösseberg för att öka attraktiviteten och besöksnäringen till kommunen.

Kvalitén inom verksamheterna ska öka – Kommunens uppdrag är att skapa goda förutsättningar för att utveckla service och tjänster med hög kvalité och bra bemötande.

Under 2017 har vi jobbat med ledning-styrning och det ska vi fortsätta jobba med under 2018.

Under de senaste åren har vi fått oerhört bra resultat på brukarundersökningar inom barnomsorg och äldreboende. Detta är tack vare engagerad personal skulle jag vilja påstå.

Men för att fortsätta hålla bra kvalité och göra den än bättre behövs samverkan mellan verksamheterna och att vi ständigt jobbar med ett aktivt kvalitetsarbete.

Falköpings kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare för att kunna rekrytera, behålla och utveckla den kompetens vi har för att möta medborgarnas behov. Vi gör fortsatta lönesatsningar inom vissa personalgrupper men även kompetensutveckling för våra anställda.

För att öka stoltheten och för att alla som arbetar i kommunen ska jobba utefter våra fyra mål behöver vi fortsätta med att skapa delaktighet i det arbete som görs och ska göras.

Vi behöver bli än bättre inom digitaliseringen, förenkla våra system som vi jobbar med inom kommunen. Men vi ska även ta fram enkla e-tjänster för att underlätta för medborgarna att ta kontakt med kommunen.

Vi har under många år medvetet jobbat med att bli en miljökommun och vi fortsätter med energieffektiviseringar i kommunens anläggningar. Vi kommer även jobba med att minska gifter och kemikalier i vardagen för att skapa en bättre livskvalité för oss alla.

Investeringar – I budget och flerårsplan 2018-2020 har vi en stor investeringsplan för att stärka kommunens utveckling inom våra fyra mål. Bland annat:

• Satsningar inom skola och förskola i hela kommunen
• Demenscentret som påbörjas i år kommer stå klart 2019
• Rötkammarvolymen kommer byggas ut för att öka kapaciteten för tillverkning av biogas
• Plantis kommer fortsätta utvecklas som mötesplats
• Gång och cykelvägar ska utvecklas i kommunen
• Fortsatt utveckling på Mösseberg
• Arbetsmiljöåtgärder i form av byte av ventilation i stadshuset.

Det är tillsammans vi skapar en än bättre kommun att leva och verka i för att skapa det ”Det goda livet i Falköpings kommun”

Idag har det varit en stor dag i Falköpings kommun. Vi har invigt Köttorget, nya lägenheter i H&M-huset, H&M och Cervera.

Redan klockan 6 på morgonen var den första personen på plats för att få vara först in i H&M, bara det är häftigt. Trots ihållande regn var det fullt med folk på torget med en förväntansfull stämning. Med Falköpings musikkår, invigningstal, guldkonfetti och tårta blev den en invigning vi kan vara stolta över.

Daniel Ervér, Sverigechef H&M, var imponerad av det engagemang och firande som vi hade, det hade han inte varit med om tidigare. Inte heller att det var över 200 personer i kö när de öppnade butiken.  Härligt!

I år firar H&M 70 år och de finns i 60 länder med 148 butiker i Sverige. 34 av dessa har hela sortimentet och Falköping är en av dessa.
Det är extra roligt att butiken i Falköping har ett helt nytt koncept med inredning, belysning med mera och kommer vara modell för 1000-tals nya butiker i hela världen. Lite extra att vara stolta för.

Weronica Ahl-Sandholm, butikschef H&M, började invigning med dans med hela personalstyrkan innan det var dags för bandklippning och det skapade en hög stämning innan det var dags för bandklippning och folket vällde in i butiken.

Ägaren till Cervera, Tommy Jonsson, har under en längre tid följt Falköpings kommuns utveckling med både näringsliv och befolkningsökning och sett att det har hänt mycket. Det var avgörande för honom när han bestämde sig för att öppna butiken i Falköping.

Hans Redig Bolin, CFO Cervera, gjorde en kupp när han i sitt invigningstal utsåg Tommy Jonsson till årets franchiserföretagare inom Cervera. Grattis Tommy!

Anders Johansson, VD , Falköpings Hyresbostäder, berättade med stolthet om arbetet som varit, det goda samarbetet och att de 24 lägenheterna snart är inflyttningsbara.

Fredrik Johansson, gatuchef Falköpings kommun, tackade för gott samarbete med lokala företagare och var mycket nöjd med vår nya mötesplats och den 15 november ska även Storgatan vara helt klar.

Jag tycker vi knöt vi ihop vår historia med framtiden idag i samband med invigningen av Köttorget. Dels har Köttorget varit en mötes- och handelsplats redan på sent 900-tal, dels är ”trappan” på torget en mjölkpall som jag ser det och som står för den jordbruksort vi är.

Alltså möts historien med framtiden, ett stärkt handelscentrum, där handel stärker handel, på en härlig mötesplats.

Stort tack till alla som gjort den här dagen möjligt och stort lycka till H&M och Cervera!

Centerpartiet i Falköping brukar ofta inleda sina gruppmöten med studiebesök hos företag, föreningar, anläggningar eller andra intressanta platser.

Den här gången var besöket på JB Villan i Gudhem och vi togs emot i deras nya kontorsbyggnad som samtidigt är visningsmiljö för olika fasader och material.

I byggnaden har de bland annat tre badrum med olika takhöjd. Jag som tycker det är svårt att ”uppskatta” hur olika höjder påverkar ett rum kunde se direkt vilken skillnad det blev. Jättebra!

Företaget började lite försiktigt 1998 när de två första husen byggdes. Därefter har de bara vuxit, 2015 producerades 63 hus och för 2017 är planen 90 hus.

Samtidigt säger både Christin Gullbrandsson och Jan-Bertil Ingerhage att det är viktigt att företaget växer sakta och stabilt för att kunna hålla en fortsatt hög kvalité och bra kundbemötande. Kunden måste alltid vara i centrum och vårt arbetet är helt kundanpassat, säger Jan-Bertil.
Den ideologin, att växa sakta och stabilt med kunden i fokus, har nog varit deras en del av deras framgång för företaget har klarat sig förhållandevis väl även i lågkonjunkturer genom åren.

Företaget har idag 53 egna anställda och ytterligare ett 25-tal personer inhyrda inom olika nischer för att ha kompetens inom företaget. Jag får många gånger höra att det kan vara svårt att få tag på rätt utbildad personal men på JB villan har det inte varit något större problem, säger Christine. Skönt tycker jag!

De jobbar så långt som möjligt med lokala entreprenörer, något som vi i Centerpartiet gillar. Det stärker hela näringslivet om våra företagare samarbetar med andra lokala företag.

Den största marknaden har de i Lidköping, Skövde och Falköping men de har även återförsäljare i Trollhättan.

Christine och Jan-Bertil påtalar vikten av att kommunen har byggklara bostadsområden för att kommunen ska kunna utvecklas. Kommunen har varit duktig på det men för kommunens fortsatta utveckling är det viktigt att det arbetet fortsätter, säger Christine.

Jag håller med Christine men det gäller även för verksamheter som handel och industri. Vi jobbar med hela tiden att hitta nya områden och få till detaljplaner för dessa.

Det är tack vare bra markplanering som H&M och Cervera kommer till kommunen och att Biltema vill bygga här.

Vi har haft tillräckligt med planerad mark, bra detaljplaner och på det sättet har vi kunnat möta de önskemål som funnits.

Så det är ett ständigt pågående arbete att vi har byggklara tomter i hela kommunen. I den nya översiktsplanen finns det förslag på nya områden för exploatering för kommunens utveckling.

Tack, Christine och Jan-Bertil för ett intressant studiebesök!

Under hösten har vi kunnat se hur den nya terminalbyggnaden tar form och det går fort.

Terminalbyggnaden är tänkt som ”lagerhotell” för företag som vill ha ett externt lager och första etappen är på 12 500 m2. Det är stort!

Tanken är att man ska kunna lasta från lastbil till tåg eller tvärtom och när spåret är klart kommer tåg med åtta vagnar kunna stå under tak i samband med lastning.

Några av företagen som är intresserade av ett externt lager har behov av att utöka sin verksamhet och på det här sättet kan de göra det utan att bygga till sin egen lokal. Smart! Dessutom blir transporterna enkla och om jag förstått rätt är det en bra logistiklösning både ekonomiskt och miljömässigt.

Företaget som bygger, Logistic Constactor jobbar mycket med just den här sortens byggen. De jobbar med hållbart byggande och med lokala företag. Några av våra lokala företag som de anlitat är Chrisma svets & smide, Västgötarör, Bravida och Ramirent.

Det har varit diskussioner och viss kritik mot satsningarna på Marjarp, terminal- och logistikcenter under de år vi jobbat med att utveckla området. Nu börjar det verkligen ta fart och jag är glad för att vi medvetet gjort dessa satsningar trots kritik. Både för miljön och för företagsutveckling i kommunen.

Min känsla stärks när jag träffar Jennifer Ottosson på Leax Group och hon berättar att de lyckats få två stora affärer tack vare vårt terminal – och logistikområde. Det är just så det ska vara, företag som kan växa och företag som vill flytta till kommunen.

Om allt går som det är tänkt ska den nya terminalbyggnaden invigas i februari 2018, spännande!

”Vi tycker egentligen inte att en folkomröstning är optimal, och det var egentligen inte det vi var ute efter. Men det var det enda verktyget som fanns kvar, vi tyckte inte vi blivit inkluderade i processen på det sätt vi borde ha blivit.”
I Falköpings tidning kunde vi läsa Sara Wallemyr, Åsle föräldraförenings, uttalande kring folkomröstning och folkinitiativet.

Wallemyr citerades vidare:
”Efter mötet var alla föräldraföreningarna ganska överens om att vi inte vill försena eller förstöra för andra skolor som väntar på en upprustning.”

Först vill jag säga ett stort tack för ert engagemang, det är oerhört viktigt och det ska vi ta vara på när vi nu fortsätter våra dialoger!

Sen vill jag förklara lite varför vi i Centerpartiet inte föreslår en folkomröstning.

I mars tog Falköpings kommunfullmäktige ett beslut om ny skolorganisation, ett beslut som mötts av både glädje och ilska.

Bakgrunden till beslutet var att ungefär 30 % av barnen, oavsett bakgrund, inte når målen för godkända betyg och därmed inte kommer in på ett nationellt gymnasieprogram. I och med att det är lärarbrist i hela Sverige har vi svårighet att rekrytera behöriga lärare och vi vill få en mer likvärdig skola för våra barn. Se gärna mitt tidigare inlägg om skolorganisationsbeslutet.

I maj tog kommunen emot en namnlista med ungefär 2800 namn där man ville att kommunen skulle göra om processen utefter de önskemål som finns i folkinitiativet, alternativt genomföra en folkomröstning som handlar om att göra om hela processen.

Under sommaren och hösten har jag funderat mycket på hur jag ska tänka. Vi har pratat inom både Centerpartiet och majoriteten om hur vi ska göra. Det är viktigt att den demokratiska rättigheten tas på allvar. Det är verkligen inte en lätt fråga för det finns flera sidor i frågan, de som är missnöjda med hur processen varit och de som är nöjda med beslutet.

I mitten av september träffade vi de fyra föreningarna som varit initiativtagare till folkinitiativet. Det var ett bra möte där vi pratade om det aktuella läget, vad som är på gång, vad föreningarna ville och vad som är klokast att göra.

Efter beslutet i mars har dialogmöten startats upp med föräldrar, barn och personal för att tillsammans jobba för att få bra och kloka lösningar för den framtida skolan.

Skolförvaltningen tillsammans med rektorer och pedagoger jobbar med att se över hur lärmiljöer ska se ut och hur man ska jobba för att fler barn ska nå målen.

Föreningsrepresentanterna säger att de förstår att det behövs förändringar inom skolan. De är nöjda med delar i den nya organisationen och de vill egentligen inte ha en folkomröstning.

Vi politiker står upp för ett beslut som vi har tagit med stor eftertanke och som vi tror kommer att bli bra för kommunens barn. Det är inte så lätt, det finns många olika viljor och på något sätt är rumpan alltid bak:
Om vi inte vågar ta beslut som vi tror är bra får vi kritik och får höra att vi är fega, om vi inte står upp för våra beslut får vi kritik och får höra att vi är fega.

Orsaken till att vi inte föreslår en folkomröstning handlar inte om feghet eller dålig respekt för demokratin. Det handlar om att vi ser behovet av förändring för att fler barn ska få den utbildning de har rätt till oavsett vilken skola de går på.

Bakgrunden till beslutet är följande:

• Vi vill att alla barn ska ha rätt till en likvärdig skola oavsett om man bor på landet eller i tätort.
• Vi vill att barnen ska gå i samma skola upp till sexan, där läroplanen gör ett stadieskifte, inte som idag där skolbyte sker utifrån skolornas platsbrist.
• Vi vill kunna skapa attraktiva skolor och lärarjobb där vi kan behålla och rekrytera duktiga, legitimerade lärare som undervisar och sätter betyg i ämnen där de är behöriga.
• Vi vill kunna renovera och bygga nya lokaler som är välanpassade för en modern skola och undervisning.

Att stå upp för det beslut som vi tagit, som vi tror på sikt kommer bli bra för kommunens alla barn trots att vi anade att vi skulle få kritik, är det feghet eller mod?

Jag har vänt och vridit mycket på detta med folkinitiativet för det är en svår fråga. En folkomröstning skulle innebära att allt det utvecklingsarbete som påbörjats skulle stanna upp och stå still, kanske i flera år, och det skulle inte gynna våra barn.

Jag har valt att stå upp för det jag faktiskt tror på:
Våra barns möjlighet att få en bra och likvärdig skola oavsett var de bor så snart som möjligt.

Idag har livet återigen gjort sig påmint, hur fort det kan ändra sig.

En vän och kollega sedan många år har gått bort och det gör så ont! En vän som var varm, glad, skojig och som hade en förmåga att förena människor.

Trots att jag visste att sjukdomen hade fått övertag är det lika chockartat ändå när det väl händer. Du var en fighter och du inspirerade många med din kämparglöd och din positivitet!

Du var också en människa som levde hela tiden, hela vägen och det är inte längesedan vi dansade en bugg, trots att du hade ont.

Ja, saknaden är stor och den delas av många.

Allan, som höll minnestalet, beskrev olika sätt man kan berätta ett dödsfall på, någon har lämnat oss, man har somnat in, man har gått vidare.
Men som han sa, Conny hade nog velat uttrycka det lite mer lättsamt, att han ställt fotbollsskorna på hyllan.

Ja, nu står fotbollsskorna på hyllan och det finns ingen som kommer fylla skorna på det sätt som Conny gjorde.

Tack för att du var du!