En sann vän

Det sägs att hunden är människans vän men jag måste allt säga att även katten är det. Oavsett hur man ser ut, vart man kommer ifrån, ung eller gammal så blir man alltid välkommen av ett husdjur.

Är man ledsen blir man tröstad, är man frusen kan man bli värmd och när det vankas mat är man alltid extra omtyckt. :-). De är gärna med och jobbar dessutom…sen kan man diskutera om de är till hjälp eller till “stjälp”.

Att man dessutom kan få sig härliga skratt gör ju inte saken sämre och jag kan inte för mitt liv förstå varför de väljer att sova på de mest obekväma platser de kan hitta.

Men visst är de härliga de små liven? <3

Hörde att det var husdjurens dag idag men den är tydligen inte förrän i oktober men jag tänker att man ska uppskatta sina små djur varje dag så det fick bli idag:-)

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Tänk om dygnet kunde ha 48 timmar…

Vad mycket man skulle hinna då 🙂 men samtidigt är det nog tur att det inte är så. Om vi blir utbrända och sönderstressade av allt vi ska göra under 24 timmar skulle det nog bli än värre med 48.

Men det händer mycket i vilket fall. Under de senaste veckorna har vi invigt Tåstorps demenscenter och utbyggnaden av Mössebergsskolan. Vi har haft budgetupptakt där även arbetet med Agenda 2030 intensifierades.

En ny kommundirektör har anställts och intervjuer påbörjats för att rekrytera förvaltningschef för Samhällsskydd Mellersta Skaraborg.

Jag har varit på distriktsmöte med partiet, haft telefonmöte med Falköpingskretsen och varit på kretsårsmöte i Gullspång. Dessutom har jag varit på Rotary´s utbildning för kommande presidenter och sekreterare.

Som vanligt har vi haft beredningsmöten som handlat om kommunens utveckling och bokat in nya möten där vi ska prata ortsutveckling, bland annat i Floby. Andra möten har handlat om kommunala lokaler och byggnader, förberedande möte inför samrådsmötet för folkhälsofrågor och mycket annat.

Ett område som finns med i majoritetens överenskommelse är att se över möjligheterna att få fler verksamheter att samverka och hitta synergieffekter samtidigt som Stentorp utvecklas som ort. För att kunna starta upp arbetet var vi på “studiebesök” i Stenstorp för att se hur lokalerna är. Bland annat var vi på Dahlenmuseet, Gunvor Johdets bonadssamling och Dalenium.

Så här ser de flesta av mina veckor ut, ganska spretiga och jag tycker verkligen att det är intressant och roligt för att det är så varierande. Men som sagt…48 timmar på ett dygn hade varit bra emellanåt.

Imorgon är det Alla hjärtans dag och i Falköping har man gjort det extra fint med soffor med ett hjärta. De finns på Stora torget och på Ranten, sitt gärna där en stund med någon som betyder lite extra.

Tack till er som gör det extra fint och trevligt runt om i kommunen.

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Utan undersköterskor stannar vården

I torsdags åkte jag till Uppsala för att vara med på Centerpartiets kommundagar. Med 700 centerpartister blir det alltid intressanta dagar med många samtal, tips och idéer som man kan ta med sig hem.

Under de här dagarna har vi fått information, samtalat och varit på föreläsningar inom många olika områden.

Det har bland annat handlat om rapporterna “Motståndskraft och Värnkraft” och hur totalförsvaret ska utformas och dimensioneras för att klara ett väpnat angrepp och klara tre månader i kris. Idag är det 4000 som gör värnplikt men målet är att 8000 personer ska göra det framöver. Mellan 2021-2025 ska försvarsmakten få ökat budget med fem miljarder per år.

Det har även varit seminarium om de utmaningar kommunerna står inför när det gäller demografin. 2040 kommer personer över 80 år ökat med 40-80% och arbetsföra personer minska med 10-20%. Det kräver att vi tänker och jobbar på andra sätt än vi gör idag för att kunna ha den standard och service vi är vana med.

I januariavtalet finns regelförenklingar med som en del i överenskommelsen liksom att strandskyddet ska ses över. Det behövs verkligen för även om vi inte har så mycket sjöar i Falköpings kommun har vi bekymmer med strandskyddsreglerna.

Under torsdagseftermiddagen träffades kommunalråd från hela landet en del av våra samtal handlade om klimat och miljö, hur man kan minska sjuktalen i kommunerna och hur man snabbare kan få nyanlända i arbete.

Många av kommunerna jobbar med Agenda 2030 i sitt miljöarbete, precis som vi i Falköping gör. Någon kommun “hyr” ut tak till företagare som vill sätta upp solceller och många jobbar med biogasanläggningar.

En kommun jobbade på ett annat sätt med nyanlända personer för att de snabbt ska få jobb och kunna försörja sig på egen hand. Under ett år har de två dagars språkundervisning, två dagars praktik och en dag samhällskunskap. Det gör att de kan träna språket på arbetsplatsen samtidigt som de får arbetserfarenhet. Klokt!

Fram till 2026 kommer vi behöva 130 000 fler undersköterskor. Utan undersköterskorna stannar vården och de får verkligen inte den uppskattning de är värda, säger Anders W Jonsson.

I samband med kommundagarna presenterar Anders en satsning på undersköterskorna, ett så kallat “undersköterskelyft”. Det är en satsning på 400 miljoner kronor/år för att förbättra arbetsvillkoren för undersköterskorna. Det handlar om att man ska kunna vidareutbilda sig till specialistundersköterska med full lön. Satsningen motsvarar betalt utbildning för 1700 nya undersköterskor. Men vi vill också genomföra en standardisering på utbildningarna för att stärka och uppvärdera yrket.

De seminarium jag var på handlade om effektiv integration, en skola för alla och en arbetsförmedling som fungerar i alla kommuner.
När det gäller effektiv integration fick vi höra hur tre kommuner arbetat med Etableringslyftet för att få fler människor i arbete eller som studerar.

En skola för alla handlade om att elever lättare lär sig om de har fysisk aktivitet under dagarna. Det kan vara rastaktiviteter, stimulerande saker utmed skolvägen eller aktiv inne- och utemiljö som gör att barn och unga vill göra saker.

En annan sak som diskuterades mycket under dagarna var statsbidragen. Kommunerna får både generella och riktade statsbidrag och de senare åren har de riktade ökat och de generella minskat. Det här ställer till det för kommunerna på många sätt. Det är stor variation på vad man behöver göra i kommunerna och med riktade statsbidrag finns det kommuner som inte kan eller orkar ansöka om extra pengar. Dessutom kan dessa pengar helt plötsligt tas bort från ett år till ett annat och det gör att det blir svårt att planera verksamheten.

Riktade statsbidrag blir en “uppifrånstyrning” som egentligen går stick i stäv med den tillitsutredning som regeringen har gjort där man lyfter vikten av att ha tillit till kommunernas arbete. I Falköping skulle vi gärna se mer generella statsbidrag för vi vet bäst vart pengarna gör nytta. Vi får se om det blir någon skillnad framöver.

Men nu är jag på väg hem, lite sliten efter intensiva dagar men även energipåfylld efter att träffat många härliga människor från hela Sverige.

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

75 år sedan

…och fortfarande aktuellt. Idag är det 75 år sedan som fångarna i koncentrationslägret Auschwitz befriades och omvärlden fick se vad 12 år av nazistiskt styre hade skapat. Det var, och är, fruktansvärda bilder som visades och som vi förfasade oss över men vi kan ändå inte till fullo förstå vad de hade fått vara med om.

Auschwitz-Birkenau var ett kombinerat koncentrations- och förintelseläger som bestod av tre stora lägerkomplex och var det största och mest brutala nazityska lägret

Förintelsens minnesdag är en internationell minnesdag för Förintelsens offer och är till för alla som kämpar mot intolerans, främlingsfientlighet, rasism och antisemitism.

Jag och min dotter var i Auschwitz-Birkenau för fem år sedan och det var en otroligt obehaglig känsla redan när vi stod i kö för att komma in i lägret. En av känslorna som infann sig var att för 70 år sedan stod många människor som vi, väntande…skillnaden var att många av de människor som då väntade inte skulle komma levande därifrån. Och de som lyckades överleva skulle ha upplevt fruktansvärda saker som aldrig kan glömmas.

När vi gick genom lägret och såg alla dessa hus där människor levt, blivit torterade och dödade fylldes jag av både sorgsenhet och ilska. Så mycket ondska som människor blivit utsatta för.

I ett av husen kunde vi se en ”monter” som löpte utmed en hel vägg och som var fylld med hår. På andra sidan en lika lång ”monter” med skor från människor som funnits i lägret.

Ett av de andra husen hade rader av fotografier på väggarna. Det var foton som visade vem det var, när de kom till lägret och när de hade dött. Många av dem levde enbart i några få månader, vissa bara några veckor. Om jag förstått rätt togs det inte några foton i slutet för man hade fullt upp med att döda människorna som fanns där.

Mellan två av husen hade man ställt upp en ”extravägg” där man kunde rada upp människor som skulle skjutas. Kulor fastnade i extraväggen och på det sättet lämnades inga bevis i stenväggen som fanns bakom. Så kallt och uträknande!

Till sist kom vi till gaskamrarna i Auschwitz…Alla rivmärken som fanns i väggarna och i taken visar på vilken panik och ångest det måste varit för alla människor som hamnade här. Och vägg i vägg låg sedan ugnarna för att det skulle vara snabbt och smidigt att bli av med liken. Det var sån fruktansvärd upplevelse trots att jag visste att vi kunde gå därifrån.

En liten bit bort låg Birkenau som tåget gick till och som vi också sett bilder från. Jag hade inte förstått hur stort område Auschwitz var innan jag såg det men Birkenau var ännu större, det var enormt stort.

Här kunde vi gå in i ett av husen där människorna bodde. Det var kallt, dragit och såg ut som ”lagerhyllor” kan se ut i dag. Och tyvärr var det kanske så nazisterna såg på alla dessa människor som de torterade, dödade och gasade ihjäl.

Här fanns de stora brännugnarna för de behövde mer kapacitet för det var så många människor som gasades.

Vår guide berättade att de människor som jobbade vid gaskamrarna och ugnarna inte fick komma in i lägret igen för då kunde de berätta vad som hände utanför boendeområdet.

Och tänk dig känslan när någon du älskar kommer för att ”duscha” och du vet vad som ska hända, att du om en stund ska bära ut någon du älskar för att kasta hen i ugnen…Det är inget någon av av oss vill vara med om tänker jag.

Det var många tårar som föll under det här besöket och jag kommer alltid minnas det vi fick se och höra om.

Ungefär 1,3 miljoner människor deporterades till Auschwitz-Birkenau, varav 1,1 miljoner räknades som judar av nazisterna. Omkring en miljon av dessa mördades i lägret, de flesta av dem gasades ihjäl. Dessutom mördades många andra i lägret, polacker, romer, sovjetiska krigsfångar och andra nationaliteter.

Allt började på tidigt 30-tal med ett parti som till en början stack ut för mycket och sågs som ”icke rumsrena”. Senare tog de på sig ”kostymen och kammade till sig” och blev demokratiskt valda och etablerade partier började säga att man behövde ju trots allt prata med dem, de var ju demokratiskt valda.

Man började särskilja människor, det blev vi och dem. Känns detta igen?

Det är många som sagt att vi ska lära oss av historien, att det aldrig ska upprepas. Låt oss hjälpas åt med detta, tänk klokt.

Och låt oss hedra alla som dog i förintelsen men även de som överlevde. Stort tack till Hedí Fried och alla andra som orkar berätta och kämpa för att historien inte ska upprepas.

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Hakuna Matata

Lite större än vanliga kissekatters tassar

Under jul och nyår har familjen varit på resa till Tanzania och Zanzibar. En fantastisk resa med närhet till naturen och många intryck. Men jag är också tacksam för det vi har i Sverige samtidigt som jag inser än en gång att vi är ganska “bortskämda”.

Våra tält på första campen/lodgen

Resan började med en bilfärd från flygplatsen till vår första “camp/lodge”. En resa som skulle ta fem timmar men som tog sju timmar på grund av vägarnas framkomlighet. Det var gropar som var halvmetersdjupa och fyllda med lera eller vatten. Vid ett ställe hade sex lastbilar antingen kört i diket eller satt fast i leran och jag trodde inte vi skulle kunna ta oss förbi. Men en duktig chaufför och en bra bil fixar det mesta.

När vi hade 100 meter kvar till campen körde vi trots allt fast och jag kan förstå varför. Det var halvmetersdjupa “sjöar” av lervälling som fyllde framfartsvägen men återigen så lyckades vår chaufför Issa se till att vi kom loss. Tack för det!

På kvällen var vi ute på Rufijifloden och kollade in fåglar, krokodiler, ödlor och flodhästar. Helt fantastiskt att kunna titta och lyssna på noshörningarna som bara var 10-20 meter från oss.

Tidigt morgonen efter vaknade vi med ett ryck, jag trodde de rev tältet vi bodde i för vi vaknade av ett “brak” men det visade sig att det bara var aporna som tyckte vi sovit nog. Ny dag, nya möjligheter – dags för en heldag i Selous nationalpark.

Eftersom det regnat ovanligt mycket under senhösten i Tanzania var det väldigt grönt och fint men det gjorde också att det var svårt att se djuren. Det medförde att det blev lite som en “sport”, vem hittar djuren :-). De första djuren vi fick se var en Impala (en afrikansk antilop) och lite vårtsvin. Lite senare fick vi syn på tre elefanter men det var så mycket träd och buskar i vägen så vi bara såg ryggarna på dem. Men ändå, vi hade sett elefanter 🙂

Under dagarna i Selous lyckades vi se många fler elefanter, giraffer, Impala, chimpanser, vårtsvin, zebror, vildhundar som tydligen inte var så vanliga och lejon. Förutom de stora djuren såg vi färgglada fåglar, fina fjärilar och vacker natur.

Dag tre var resdag, vi skulle ta oss till nästa nationalpark, Mikumi. Resan var ungefär nio mil men tog nästan åtta timmar på grund av vägarna. Men det var en häftig resa! Det var smala vägar med gropar och ibland var delar av vägen försvunnen. Vi åkte genom byar och såg hur befolkningen bodde och jag får säga att trots fattigdom upplevde jag en stolthet och energi hos invånarna som gjorde mig glad. Det är obligatorisk skola från sju år vilket är bra och barnen såg ut att må gott.

När vi kom fram till parken möttes vi av en helt annat natur, här var det verkligen savann. Det gjorde att vi såg djuren mycket bättre och det var verkligen mängder av djur. Tänk er att ni ser 20-30 giraffer eller elefanter i klunga. Eller giraffer, zebror och antiloper tillsammans i grupp. Eller 100-200 bufflar som tittar på dig eller ett gäng bufflar som har grottat ner sig i gyttjepölen som vi kan se våra grisar göra. Det var otroligt mycket intryck under dagarna.

Första natten i Mikumiparken vaknade jag av ett dovt “morrande” och det visade sig på morgonen att det var lejonen som hade jagat i närheten under natten. Då kändes det verkligen nära och på riktigt.

Lite extra roligt var det att vi även såg schakaler och en pytonorm för de är tydligen lika ovanliga som vildhundarna.

En av mina topp fyra är faktiskt gamarna som vi såg när de satt och svalkade sig och tankarna gick faktiskt till gamarna i Djungelboken och scenen där de har tråkigt och ska hitta på något.

En annan sak som jag trodde hörde till filmens värld var uttrycket “Hakuna Matata”- inga problem men det visade sig att det verkligen är ord befolkningen använder sig av. Först trodde vi att de skojade men nästan alla vi mötte började med Habari som betyder hej och sen kom Hakuna Matata.

Sen sägs det att lejonen är djurens konung men det får jag nog säga att de i vissa lägen inte levde upp till rollen. Vi såg två som låg utmed vägen och de var mer “kattungar” än djurens konung där de låg och sov på rygg helt oberörda av att vi satt bara någon meter ifrån dem. Å andra sidan tyder det väl på att de inte kände sig hotade utan de vet att de är djurens konung.

Resan avslutades med några härliga dagar på Zanzibar som bjöd på sol, bad, snorkling och dykning. Tyvärr kunde jag inte dyka men det var härligt i vilket fall. Vattnet var dricksvattenklart, varmt och alldeles underbart att bada i när det inte var lågvatten. Utanför hotellet var det fina koraller, fina fiskar och sjöstjärnor så jag såg en hel del undervattensliv i vilket fall.

Men nu är jag hemma igen, fylld med massor av energi för ett nytt år!

God fortsättning till er alla!

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

En fröjdefull jul och ett gott nytt decennium

Nu närmar det sig jul och ett nytt år med stormsteg men måste nog erkänna att julkänslan inte riktigt vill infinna sig…Jag saknar snön!

Sen går det fort till nyår och nu tar vi steget över till 2020-talet, undra hur det ska bli?

Men om vi ser tillbaka, hur mycket minns vi egentligen och minns vi vilket år det hände? Har gjort en liten tillbakablick som jag tänkte dela med mig.

2010 var året då den hemska jordbävningen på Haiti inträffade men även då prinsessan Victoria och prins Daniel gifte sig.

2011 är det nog många som minns den hemska dag då många unga människor dog på ön Utöya, så fruktansvärt! Och de som sett Game of Thrones såg det första avsnittet det här året. Låten Dancing on my own blev årets låt och dessutom fått utmärkelsen decenniets låt på Rolling Stone Magazin.

2012 firar drottning Elisabeth II 60 år som regent och spelet Candy Crush Saga släpps och blir facebooks mest spelade spel med 46 miljoner spelare varje månad.

2013 är det dags för nytt kungabröllop, prinsessan Madeleine och Chris O´Neil gifter sig och Sarah Sjöström vinner VM-guld i 100 meter fjärilsim.

2014 kunde vi se den största flyktingströmmen sedan andra världskriget, över 50 miljoner människor flyr från krig och tortyr.

2015 uppmärksammas Förintelsens minnesdag, 70 år sedan Auschwitz befriats och prins Carl Philip och Sofia Hellqvist gifter sig.

2016 väljs Donald Trump till president, forskare gör stora framsteg i kampen att hitta ett botemedel mot ALS och italienskan Emma Morano firar 117 år. Hennes tips till ett långt liv är två råa ägg om dagen, konjak och många år som singel…

2017 blev vi 10 miljoner invånare i Sverige och Metoo-kampanjen startade upp.

2018 härjade stora skogsbränder i Hälsingland, samtyckeslagen klubbades igenom i riksdagen och det blir en global överenskommelse mot plastartiklar.

2019 kom Januariöverenskommelsen till, katedralen Notre Dame brinner, svenska damlandslaget tar brons i fotbolls-VM och Greta Thunberg blir “The person of the Year” av magasinet Times. Det är stort, men det är ju så att mycket av det Greta gör är stort och hon har verkligen fått genomslag världen över genom sitt engagemang.

Det här är lite kort om vad som hänt, mer berättar jag i radio Falköping när jag är julvärd i ett av programmen.

Men, jag tror vi alla behöver hjälpas åt för att vi ska få fler positiva och glada nyheter att se tillbaka på när vi går in i 2030-talet och jag tycker vi börjar nu.

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Lokalproducerad hundmat

Årets sista företagsbesök med kommunledningen var hos Svenska hundfoder i Dala där vi träffade ägaren och VD Sandra Dinnervi, pappa Leif Johansson och Lotta som jobbar som konsult på företaget.

Leif köpte företaget 1982 från början gjordes foder till hund, nöt, gris och fjäderfä men 1988 renodlade han företaget och började tillverka enbart hundfoder.

Leifs filosofi har hela tiden varit att utveckla sakta för att företaget ska ”hänga” med och det har tydligt varit ett bra och klokt sätt.

2018 tog dottern Sandra över företaget efter att hon jobbat där sedan 2005.

Idag tillverkas i huvudsak hundfoder och de har ungefär 30 olika sorters torrfoder. De har även två sorters kattmat och de har ett eget recept på mat till kaniner och marsvin men det tillverkas inte i de egna lokalerna.

Största marknaden är i Sverige men även Norge, Danmark, Finland och Island importerar deras foder. De har alla möjliga olika återförsäljare över hela Sverige. Allt ifrån zoo-butik och fackhandel, lantmannabutiker/kvarnar till byggvaruhus och husvagnsfirmor.

Måste säga att husvagnsfirmorna var ganska otippade men när jag tänkte till lite så ser jag det som en ganska logisk idé. Husvagnsägare som kan köpa både till vovven och husvagnen på samma plats är en finurlig lösning och en bra service till kunden.

Vi försöker köpa så mycket lokala och svenska råvaror som möjligt säger Sandra och de kommer även göra om designen på förpackningarna så de blir mer miljövänliga. Lotta som jobbar med ekonomi och miljöfrågor i olika sammanhang säger att det ligger helt i linje med företagets inriktning för övrigt.

De använder sig av köttmjöl som främst kommer från nöt, kyckling och gris men även liten av lamm. Det är svårt att få tag på lamm säger Sandra för det är få som är godkända som leverantörer. Vi jobbar hela tiden med att hålla bra kvalité på våra produkter, det naggar vi inte på för det är vårt varumärke uppbyggt på sedan många år, säger Sandra.

Mat som väntar på transport

Idag är det nio anställda och det märks verkligen att det är ett familjeföretag för det finns en omsorg om de anställda men också ett stort förtroende där de ges ett stort ansvar som de verkligen axlar. Vi basar inte i fabriken utan personalen har ett stort engagemang och tar ett stort ansvar, säger Leif. Det är nog så att han nästan är lite som en ”extrapappa” för sin personal för det finns en stor värme i hans röst när han pratar om dem.

Ett inspirerande och intressant besök som avslutas med en fråga till Sandra. Hur ser du företagets utveckling framåt?

Svaret är helt underbart; – mitt huvud bara exploderar av alla idéer som finns, det finns mycket jag vill göra. Behöver bara någon som genomför allt, säger hon och skrattar.

Stort tack och lycka till i framtiden, är övertygad om att ni kommer utvecklas än mer.

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Premiär

När jag var liten julpysslade jag och mamma en hel del men kan inte säga att jag är så där pysslig idag. Har inte tålamod nog och är ganska självkritisk så det är sällan jag blir nöjd.

Men igår på sista mötet med distriktsstyrelsen var det pyssel på programmet som en mysig avslutning på året.

Vi var i Tibro på Blommans Frukt & grönt där vi började med möte som avslutades med en god landgång. Bra när man är mätt för det ökar tålamodet lite 🙂

Efter maten fick vi flytta på oss till den andra delen av butiken där det bland annat finns blommor och snygga inredningsgrejer för att ta oss an kvällens pyssel…att klä julkransar…

Blommans Frukt & grönt ägs och drivs av Anna-Karin Johansson och Peter Blomqvist som startade företaget 2007. För tre år sedan fick de möjlighet att starta upp din delikatessbutik och sedan två år har de en större lokal för blommor, frukt, grönt och lite snygga inredningsgrejer.

Det var premiär för de flesta av oss och vi var nog lite skeptiska till hur vi skulle kunna få till något vettigt. Men Anna-Karin gav oss tips på hur vi skulle göra och vad som fanns att dekorera med och sen var det bara att köra igång.

Koncentrationen var total och tystnaden infann sig och det är inte dåligt när ett gäng pratglada centerpartister träffas. När vi håller på som bäst dyker tomten upp hos oss för att kolla så vi skötte oss bra och vi fick “godkänt”. Men jag tror att han hade ett annat uppdrag egentligen för det har jag sett på julkalendern, han är ute och forskar hur många som tror på honom 🙂

Efter en stunds grejande och fixande var kransarna klara och jag måste erkänna att det var betydligt roligare än jag trodde det skulle vara och jag tycker vi gjorde snygga kransar.

Och även om det är lite tidigt än så har jag hängt min på dörren och det är är allt lite mysigt.

Tack för en trevlig kväll!

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

25 år är värt att fira!

Den här veckan är det mycket firande. I onsdags var det företagare och ambassadörer, igår firade vi personal som jobbat i kommunen i 25 år.

Det är oerhört värdefullt att vi har personal som vill jobba hos oss och har man jobbat i 25 år har man mycket erfarenhet med sig som är bra för våra verksamheter. Men det är också bra när vi ska rekrytera ny personal för då är de som jobbat länge både goda ambassadörer och kan vara bra mentorer för de nya.

25 år är rätt lång tid, i vilket fall om man tittar framåt. Då kommer vi till år 2044. Men om man kollar bakåt i tiden har det ofta gått rätt fort trots allt. Jag brukar göra en tillbakablick inför 25-årsjubileumet och det dyker upp många minnen.

1994 återinvigdes Mössebergs utsiktstorn, kommunen jobbade med att ta fram jämställdhetsplaner och Agenda 21. Ett förslag som fanns var att all personal som gick, cyklade eller åkte kollektivt skulle få en bonus på 100 kronor per månad. Elvagården i Vartofta firade 40 år och man skulle jobba för att Falköping skulle bli landets bästa boendekommun.

Det var val om vi skulle vara med i EU, riksdagen godkände registrerat partnerskap för homosexuella par, vinter-OS arrangeras i Lillehammer och Pernilla Wiberg vinner guld OS. Sverige tar även guld i hockey och vi blir VM-trea i fotboll. Första fria valen i Sydafrika genomförs och Nelson Mandela blir president och Estonia förliser.

Pappamånaden införs och första avsnittet av serien Tre kronor sänds. Årets låt är Lilla fågel blå med Staffan Hellstrand och 1994 års julklapp hänger lite ihop med 2019. Då var det mobiltelefonen som var årets julklapp, i år är det en låda att ställa mobilerna i för att vi ska umgås mer….

Den goda maten som serverades under kvällen var tillagad av Maja Silvander och Helen Fernhed med personal som jobbar i Floby och Vartofta till vardags. Underhållningen stod The Teachers för, ett härligt gäng lärare från Ållebergsgymnasiet.

Stort tack till alla som valt att jobba i kommunens verksamheter i 25 år och jag är stolt över att få vara politiker i en kommun med så många engagerade och duktiga medarbetare! Ser fram emot många fler år tillsammans med er.

Och tack till Ulrika och Anneli som fixat och ordnat med allt inför kvällen.

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

En hyllning till företagare och goda ambassadörer!

I går var det dags för årets näringslivsgala som alltid är lika festlig. Det är många som möts, pratar, äter god mat och hyllar årets vinnare i de olika kategorierna. Jag skulle vilja säga att alla som är där är vinnare i och med att vi har skapat en positiv och trevlig mötesplats. Förra året var det “all time high” med personer som anmält sig, i år var det återigen “all time high” med 250 personer på plats på Ållebergsgymnasiet.

När vi kom till gymnasiet möttes vi av snygga ljussättningar som eleverna på skolan gjort och redan innan vi kom in kände man sig välkommen. Vid 19-tiden drog programmet igång med prisutdelningar, god mat från Wrågården och musikunderhållning av Showkanalen som är riktigt proffsiga. Kvällens “kupp” var nog när Falköpingskillen Linus Ingelsbo hämtades upp till scenen för att sjunga medley på Queen-låtar. Det fixade han bra och vill ni lyssna finns det ett klipp på Youtube. Sök Karola Svensson, klicka på namnet så kommer klippet fram.

Första priset var Rotaryklubbarna i Falköping som delade ut pris till tre UF-företag. De hade i år fått in tolv ansökningar och till slut hade de enats om att ge pris till Anuario som tar fram en digital årsbok på de viktigaste händelserna från året. Företaget Woff med nedbrytbara hundbajspåsar och företaget Neonsafe som tagit fram produkter med insydda reflextrådar för att vi ska synas bättre i trafiken fick pris.

Nästa pris “Det goda exemplet” gick till Fonus träindustri för deras engagemang och för att de anställt människor som står långt ifrån arbetsmarknaden i vanliga fall.

Kommunen delar ut pris för “Hållbar utveckling” och i år gick priset till Mona och Ulf Lindén på Vilhelmsro Gårdscafé för sitt hållbarhetstänk som genomsyrar hela verksamheten.

Almi delade ut priset till “Årets tillväxtbolag” och i år gick priset till Falköpings kyltransport och Claes Claesson från Åsarp. Ett företag som växt över 50 % under året och Claes säger; Det har varit ett tufft och intensivt år och utan våra anställda hade detta inte varit möjligt!

Årets lantbrukare blev Johanna Karlsson och Arvid Johansson, två ungdomar som driver en mjölkgård i Luttra med 140 kor.

Priset till “Årets Handlare” gick till Berit Johansson som äger och driver leksaksbutiken Myspys. Jag älskar kommentaren hon ger på Niklas Fällströms fråga om hennes ålder; Jag är 25 + moms…Så säger en dam med integritet, snabb i tanken och företagare ut i fingertopparna. Berit kunde tyvärr inte vara med men vi hyllade henne genom stora applåder som spelades in och som hon idag fått se.

Falköpings Ambassadör är ett pris där invånarna i kommunen röstar fram en vinnare. Det var fyra nominerade, Erik Rynefors, Klas Wiljegård, FAIK Skidor och Art Dance VM-trupp. Priset gick till tjejerna från Art Dance och det var fyra lyckliga tjejer som tog emot priset.

Årets Rookie blev Bianca Meier och Fredrik Lundgren, Systrarnas konditori som de tog över för ett och ett halvt år sedan. Den klassiska “Potatisbakelsen” är Systrarnas konditori som tagit fram och den är viktig att vi har kvar i sortimentet, säger de. När jag var liten och var där och fikade med mamma vet jag att det var en av hennes favoriter.

Sista priset för kvällen går till “Årets Företagare” och i år gick priset till Magnus Ericsson och Hasse Thorild på Floby Nya Bilverkstad. De tog över företaget 2001 och har idag 27 anställda som håller på med påbyggnader av kranar på lastbilar.

Det är helt fantastiskt med alla företagare, entreprenörer och ambassadörer som finns inom olika nischer i hela kommunen.

STORT grattis till alla vinnare och tack för ert engagemang!

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar