Karola

I början av 2000-talet var det en norsk tjej som tog sitt dykcertifikat och ville dyka mycket. Hon hade svårt att hitta dykkompisar och insåg snabbt att det mesta på en dykdag är ytintervall, alltså ovanför vattenytan.

Hon ville ha fler dykkompisar och ett större socialt umgänge och klurade på hur hon skulle få till detta. Hon kom på att alla älskar kakor och om man kunde få till dykning och fika, så kallat ”cakedives” skulle det nog locka fler.

Sagt och gjort, hon bjöd in till dykning med fika och första gången, 2005, var 351 norska dykare från 40 olika platser med på denna ”cakedives”. Då hoppade man i klockan 20.05 eftersom man ska hoppa i samma tid som årtalet.

Därefter har det spridit sig och 2023 är det 142 dykplatser i 24 länder runt om i världen som är med på eventet. Indonesien, Thailand, Polen, Tyskland, Norge, Finland och Sverige är några av länderna och det ska bli kul att se hur många dykare som hoppade i klockan 20.23. 2022 var det drygt 1500 dykare som hoppade i plurret klockan 20.22.

Hjo Dykarklubb, som jag är medlem och ordförande i var med i Diversnight för första gången 2020. Igår var jag nog lite extra stolt över klubben med tio dykare som hoppade i vattnet och ett gäng som hjälpte till med att servera glögg och pepparkakor till de som kom och tittade på det häftiga undervattensljusspelet som blir.

Ibland får jag frågan om varför jag är med i en dykklubb i Hjo och det enkla svaret är att det behöver finnas vatten i närheten om man ska kunna dyka. Även om vi har Hornborgasjön och Pankasjön i Falköping får jag nog erkänna att jag tycker Vättern erbjuder lite bättre dykvatten :-). I klubben har vi medlemmar från Falköping, Skövde, Skara, Axvall, Mullsjö, Värnamo och Hjo, en härlig blandning av människor. Jag är dessutom medlem i ytterligare fyra klubbar på lite olika håll i landet.

Igår var jag på land för att hjälpa dykare som behövde en extra hand, prata med intresserade besökare och fota lite men det är faktiskt lika roligt eftersom jag tycker det är häftigt att se alla lampor som rör sig under ytan.

Stort tack till alla som kom och kollade igår och till alla som hjälpte till! Nu får vi planera för nästa års Diversnight!

Idag har kommunledningen varit på företagsbesök på Falköpings mejeri, alltid lika intressant.

Falköpings mejeri startade 1931 och är en ekonomisk förenings som ägs av cirka 200 medlemmar som tillsammans producerar ungefär 240 miljoner kilo mjölk per år. Svårt att förstå hur mycket mjölk det är tycker jag 🙂

Samtliga gårdar är anslutna till Svenskt Sigill som står för säkra livsmedel med god djuromsorg och miljöansvar.

I koncernen finns även Grådö mejeri, AB Västgöta mjölkförädling och Västgöta lagerterminal AB.

Västgöta mjölkförädling tillverkar torrmjölk som även är en stor exportvara. Västgöta lagerterminal är gamla Scand Point som används för lagring av ost.

Upptagningsområdet för att hämta mjölk till mejeriet är 70 kilometer vilken ändå är rätt litet område. Det tyder på att vi har ganska gott om mjölkgårdar i närområdet vilket är positivt.

För mig är Falköpings mejeriprodukter en självklarhet när jag handlar men vad tittar du efter när du handlar? Är det lokala viktigt?

Tack för ett intressant besök!

För några veckor sedan var jag på Centerstämma i Örebro. Intressanta, intensiva och givande dagar med härliga människor från hela landet.

Det finns nog de som tror att det är ”latmansdagar” men mer fel kan man inte ha. Det är långa dagar, start 8 på morgonen och slut runt 23 och däremellan ska man förbereda sig för nästa dag.

Under tre dagar diskuterades, debatterades och togs beslut om tre nya program inom utbildning, landsbygd, klimat och drygt 650 motioner inom totalt tio olika områden.

Jag fick bifall på två av mina förslag när det gäller spökfiskande redskap. Det handlar om ersättning till organisationer, föreningar och näringsliv som plockar upp spöknät och forskning för att kunna ta fram nya material som fiskeredskap kan tillverkas av.

När det är så många beslut som fattats är det lite svårt att plocka ut ett fåtal men har ändå plockat ut några axplock från de olika programmen.

Landsbygdsprogrammet
– att genomför kraftfulla lättnader i strandskyddet för att ge möjlighet till utveckling av boende och näringsverksamhet
– att fortsatta satsningar görs på folkhögskolor och studieförbund i syfte att främja livslångt lärande och kompetensutveckling i hela landet
– att ett investeringsstöd införs som är riktat till bostadsbyggande i landsbygdskommuner
– Centerpartiet vill att det ska antas nationella och uppföljningsbara mål för produktionen och försörjningsförmågan av livsmedel i Sverige. En målsättning ska vara att vi producerar åtminstone 80 procent av den mat som konsumeras och som vi har goda förutsättningar att producera i Sverige

Utbildning
– att skolor för livsresor senare i livet så som folkhögskolor, YrkesVux, LIA, komvux ges en långsiktig finansiering
– att betyget F utreds
– att det skapas fler utbildningsvägar in i läraryrket för att få fler behöriga lärare.

Klimat och energi
– att biogas garanteras långsiktig skattefrihet samtidigt som stödet till biogasproduktion byggs ut kraftigt
– att det ska införas en ny kraftfull klimatbonus för dels nya billigare miljöbilar, och dels begagnade miljöbilar, så att alla, inte minst de som är beroende av bilen på landsbygden, har möjlighet att byta till miljöbil. Det ska även gå att billigt leasa både nya och begagnade miljöbilar. Om resurserna är begränsade ska bonusar prioriteras till de som är beroende av bilen på landsbygden

Trött men samtidigt fylld av energi åkte jag hem från Örebro, tack för den här gången!

Idag har vi i kommunledningen varit på företagsbesök igen och den här gången var vi i Jäla.

Först ut var Jäla Häst och Skog där vi träffade Lena och Torbjörn Larsson och det är tydligt att hästen står i fokus i deras företag. I det mesta de gör finns hästen med som en given arbetskamrat.

Sedan 2014 är gården certifierad som Grön Arena av Hushållningssällskapet. Det handlar på sätt och vis om grön rehab men även att utvecklas som människa.

Under åren har de tagit emot olika grupper av människor. Det har varit skolelever som varit med och plockat potatis och lärt sig lite om hur ett lantbruk fungerar, äldre personer som har pratat med hästarna, åkt häst och vagn och pratat gamla minnen. Andra som varit där har stått långt från arbetsmarknaden och som kunnat växa som personer på olika sätt i en härlig miljö, nära till djur och natur.

Torbjörn arbetar även med hästen när han gör skogsjobb eller klipper gräset på större ytor. Ibland är det en häst som spänns före men det kan lika gärna vara tre-spann som gäller. Det är många som är intresserade av vad vi gör och vill prata när de ser oss säger Torbjörn. Fördelen med häst i skogen är att det inte behövs så breda vägar för att få ut timret.

I ungefär 20 år har de arrangerat Brukshästens dag. Då tar de fram alla jordbruksredskap och kuskar och hästar är i form för att ta emot besökarna. Likväl som man kan se hur jordbruksredskapen används kan man få en åktur med häst och vagn.

Andra besöket var hos Johanna och Kristoffer Berglund, Jäla prästgård. Förra gången jag var här var det som vigselförrättare till ett par som hittat den här fantastiska platsen där de sa ja till varandra.

Johanna log lite när hon berättade för oss hur det gick till när de köpte huset. Johanna var ute och gick med en väninna då hon såg huset och blev förälskad i det. Hon ringde till dåvarande ägarna som sa; Vi sätter på kaffet om ni vill komma och prata lite…fem dagar senare var huset deras och de kunde börja sitt nya liv.

I början hade de huset uthyrt via airbnb men sedan något år tillbaka bor de i huset själva. Förutom att de tar emot och planerar bröllopsfester är de med på Konstnatten. Det är intensivt säger Johanna med ett skratt, efteråt skulle man behöva lite semester.

Förra Konstnatten såldes 2500 hamburgare av företaget som fanns på plats. De hade kunnat sälja mer men det var fullt upp hela tiden. I år har de riggat med fler personal. Tänk va, 2500 hamburgare under en helg i Jäla, det är riktigt häftigt!

De har gott samarbete med företagarna runt omkring, mat från Mönarps gård, häst och vagn från Jäla Häst och skog, gott fika från Åsa Florén och kött från Duvered.

Förutom att de har Prästgården att ta hand om är Johanna influencer och har bloggen Snickarglädjens veranda och instagramkontot @snickargladjen och har ungefär 150 000 följare. På gården finns även en liten inredningsbutik och Johanna drömmer om att kunna fylla butiken med mer lokalproducerade hantverk.

I trädgården växer massor av blommor som kan användas som dekoration när festlokalen ska dekoreras. Det är en stor festlokal som kan ta emot 110 gäster men även här finns utvecklingsdrömmar.

Stort tack till er alla för att ni tog emot oss idag och berättade om era fina företag och alla idéer som ni har och lycka till på Konstnatten.

Jag blir förvånad, bestört, arg och ledsen när jag läser och hör en del kommentarer som riktas mot politiker. Vart har vanligt hyfs och respekt för varandra tagit vägen?

Innan jag blev politiskt engagerad kunde jag tänka, hur svårt kan det vara för de där politikerna att förstå. Sen blev jag politiskt engagerad och insåg ganska fort att det inte är så enkelt.

Det finns mycket som styr det vi kan och får göra. Kommunallagen, likställighetsprincipen är några delar av det vi ska förhålla oss till. Ekonomi är en annan del som styr för precis som det kan vara med vår privata ekonomi räcker inte alltid pengarna. Dessutom är det oftast flera partier som ska komma överens om vad och hur saker ska göras.

Det mesta vi gör som privatpersoner går att applicera till det politiska arbetet. Den största skillnaden är att det påverkar fler och att det oftast är fler parter, i det här fallet partier, som diskuterar sig fram till ett beslut. Det är alltså inte EN person som tar beslutet utan det är ett gemensamt beslut av flera partier. Så fungerar demokrati och demokratiska beslut. En del beslut är lätta och roliga att ta, en del andra är svåra och tunga, precis som det är i vårt vardagliga liv.

Tonläget har under lång tid eskalerat, det har på något sätt blivit okej att ”häva ur sig” vad som helst till offentliga personer, det får man väl tåla sägs det. NEJ, det är faktiskt INTE okej! Vi är alla människor, med känslor och med familjer. Vi har valt att arbeta med samhällsfrågor för att vi tycker det är viktig och vill vara med och utveckla vår kommun, region, land. Ibland får vi som vi önskar, ibland inte och det är som sagt så demokratin fungerar.

Hela det demokratiska systemet bygger på att partier har en politik, förhandling sker med andra partier, förslag tas fram och beslutas om och när besluten är fattade har man att förhålla sig till dessa och de ska genomföras.

Just nu är det extremt högt tonläge när det gäller akutmottagningen i Lidköping. När det gäller akuten i Lidköping och de övriga förändringar som ligger i förslaget har sju PARTIER kommit överens om ett förslag till beslut. Alltså inte enskilda personer. Det har skett förhandlingar där något parti fått ge efter och något vunnit något.

De politiker som är satta att styra i olika styrelser gör det de ska, nämligen sitt jobb och hedrar den överenskommelse som är gjord. Det är så det politiska hantverket fungerar och det är ibland det riktigt svåra, att ta de tuffa besluten som kanske är förhandlade på en annan nivå.

En av mina centerkollegor, Frida, en otroligt engagerad och kunnig politiker har fått så mycket hat och hot att hon inte vågar inte gå ut själv och där även familjemedlemmar får ta emot både hot och hat. Det här är inte okej!

Förutom att Frida och hennes familj utsätts för ett helt oacceptabelt agerande från människor i närområdet är detta ett hot mot hela demokratin. Hur ska vi få människor att våga och vilja engagera sig om hat och hot är okej?

Självklart har medborgare rätt att ställa politiker till svars för de beslut som fattas. Men det är STOR skillnad mellan att kräva information och svar och att hänga ut på sociala medier och gå till personangrepp.

Vart fjärde år har alla politiker sin anställningsintervju i samband med valet, då kan man tillsätta eller avsätta beroende på hur man väljer att rösta.

Men ska vi få några som vill och vågar engagera sig i samhällsfrågor och det demokratiska arbetet behöver tonläget och den offentliga debatten vara sansad. Politiker, och andra offentliga personer, är ingen annan sort, vi är alla människor av kött och blod, med känslor och med familjer. Respekt för varandra är viktigt även om man inte tycker lika.

Dessutom, om man är väldigt missnöjd med de politiska representanter som efter demokratiska val styr kommun, region, land är man varmt välkommen att engagera sig.

Ni är varmt välkomna att bli medlem och vara med och utveckla vårt gemensamma samhälle!

Återigen har frågan aktualiserats, brytning av uran i våra västgötaberg. Detta på grund av regeringen och SD välvilja till kärnkraft och att eventuellt att ta bort den lag som förbjuder uranbrytning i Sverige.

I mitten av 1960-talet startades brytningen av uran i Häggum men efter några år lade man ner brytningen på grund av olönsamhet.

Västgötabergen är ett av två områden i Sverige som har den högsta koncentrationen av uran, 0,03%, vilket inte är mycket om man jämför med t.ex. Kanada som har 15%. För att få 215 ton uran behöver det brytas 1,5 miljoner ton massa. Skulle brytningen komma igång igen behöver det brytas minst ett cementa-dagbrott per år eller en kvadratkilometer per år för att få lönsamhet. Det medför att våra platåberg snabbt skulle försvinna.

1975 kom en ny ansökan om uranbrytning och bygdens folk kraftsamlade sig i protest. I maj 1976 samlades 10 000 personer för att visa sitt motstånd mot uranbrytning och 31:e oktober 1977 använde Falköpings- och Skövde kommun sina kommunala veto mot mineralprojekt Ranstad. Det medförde att projektet lades ner.

Onsdagen den 30:e augusti samlades ett 100-tal engagerade personer i Häggums bygdegård för att återigen kraftsamla. Veronica och Morgan Nyman berättade historien om hur Ranstadverken byggdes upp och lades ner och restaureringsarbetet som gjorts därefter.

Ulf Eriksson (centerpartiet) och Leif Walterum (centerpartiet), tidigare kommunalråd för i Falköping och Skövde berättade hur de arbetade för att ansökningar som kom in efter att Ranstad lagts ner inte skulle få tillstånd.

Gunilla Druve Jansson, centerpartistiskt kommunalråd i Skara berättade hur man arbetar idag i Skaraborgs kommunalförbund och Adam Johansson, moderat kommunalråd i Falköping förstärkte det Gunilla sa. De skakade hand på att båda kommunerna ska använda det kommunala vetot om frågan blir aktuell.

En fråga som kom från publiken var: varför får de som vill ha kärnkraft aldrig frågan om vart man vill bryta uran? En intressant fråga då det moraliskt går isär om man vill ha kärnkraft men inte bryta i våra berg.

Jag hoppas att lagen om att inte bryta uran får vara kvar och att det kommunala vetot inte tas bort. Om det skulle ändras, då är det upp till kamp för våra berg som gäller!

Ibland blir vi kraftigt påminda om hur skört livet är och hur fort det kan förändra sig.

Igår var det en fruktansvärd trafikolycka på vägen mellan Falköping och Skara där fem personer miste livet.

För familj, släkt och vänner kommer livet aldrig bli detsamma.

Jag har familjemedlemmar som har gått bort på grund av sjukdom och trots att jag vetat vart det var på väg var och är sorgen lika stor.

Den chocken och den sorgen som måste bli när någon man älskar, från en stund till en annan, inte finns längre går nog inte att förstå.

Mina tankar går till familjerna som har mist sina kära, styrka till er alla.

Livet är skört, låt oss alla vara rädda om varandra! Tala om att du bryr dig, säg förlåt – det är få saker i livet som är värt att inte förlåta, krama om någon som behöver det lite extra, var rädd om dig och om andra.

Efter en intensiv dag med mail, telefon, arbete vid datorn och mycket planeringsarbete var det skönt att komma ut i skogen en stund.

Det finns ganska mycket svamp efter allt regn men jag är försiktig med vilka svampar jag plockar så det blir bara en sort, kantareller. De har så härlig färg tycker jag.

Sen måste jag säga att de röda lyser också upp fint i skogen men det gamla talesättet ”se men inte röra” är ett klokt råd att följa.

Idag har Hjo Dykarklubb varit ute och sett till ”våra” vrak i Vättern. Vi har två vrak, TageTure och Matilda som vi har rensat på spöknät och trollinglinor under många år.

För något år sedan hade vi ett Leaderprojekt där vi la ner permanenta bojringar på botten. De ligger 30-32 meter ner med en nedstigningslina för dykare och en röd ytmarkeringsboj för att tydligt visa vart vraken ligger för de som fiskar.

Det var ganska ruffigt väder idag så sikten var lite sådär men vi lyckades ändå plocka upp en hel del spöknät och trollinglinor som låg på TageTure.

När jag höll på med att ta loss och bort nätet lossade döda fiskar och kräftor som fastnat i nätet och till slut svultit ihjäl.

En liten kräfta levde fortfarande och när vi kom upp lyckades jag trassla ut den och kunde släppa tillbaka den i vattnet.

Skönt att vi kunde ta upp en del av näten och trollinglinorna men det får nog bli fler dyk innan allt är uppe.

Tack alla som varit med idag, det gjorde vi bra trots vädret. Å jo, det spelar roll om det regnar även om man dyker 😉

Sverige är fantastiskt på land och minst lika fantastiskt under ytan. I helgen har ett mysigt gäng från Hjo Dykarklubb varit i Grebbestad och dykt med Bröderna Klemmings dyk i Kosterhavet.

På första dyket såg vi Kuddsjöstjärnor och en hel ”drös” med stora fina humrar förutom att det var ett vackert naturdyk. Den här gången var det kargt och stenigt första delen av dyket och vacker växtlighet under den senare delen och variationen är så häftig.

Andra dyket hade mer av den karga naturen men även här såg vi många humrar och en del sjöborrar. Sjöborrarna är vackra där de sitter lite här och där och lyser upp i den annars lite färglösa kargheten.

Helgens tredje dyk…Vi såg en Sjurygg! Lite senare såg vi en hummer som fått tag i ett riktigt skrovmål, en manet. Den låg på maneten och mumsade för fullt när vi kom och den såg för rolig ut med allt ”fluff” runt sig. Synd att jag inte hade kameran med mig 🙁

Det var ganska ruffigt väder och vågorna var 2-2,5 meter höga lite längre ut så sista dyket fick bli mer inomskärs. Det var fint naturdyk men inte så färgstarkt eller så djurrikt som de andra dyken men ändå härligt.

Däremot var det många brännmaneter och de är jättefina att titta på med sina orangeröda färger och sina långa vita trådar men inte så roliga att komma nära. Jag tror dessutom att dessa trådar har specialiserat sig på att hitta de få hudområden som inte är täckta av dräkt, mask, handskar och huva.

Jag såg en kort, cirka 1,5 dm lång tråd, som jag inte hann väja för och vips hade den lagt sig på överläppen…Den lille rackaren! Som tur är går svedan över ganska snabbt och så får jag tänka att de ändå är vackra när de är på avstånd.

En riktigt härlig dykhelg, nu längtar jag efter mer dykning.